Tusentals Titlar om Hälsa! Kropp, Hjärna och Själ. Vetenskap och Natur!
Din Hälsosajt på nätet,
Vad är depression?
Depression är en sjuklig form av nedsatt stämningsläge, vilket påverkar människans hela välbefinnande. Sjukdomen är vanlig och ungefär 15-25 procent av befolkningen upplever någon gång i livet en depressionssjukdom. Behandlingen består i regel av medicin, ofta i kombination med samtalsbehandling och då särskilt såkallad kognitiv psykoterapi. Det är vanligt med återkommande episoder genom åren.
Varför blir man deprimerad? Vid depression ändras ämnesomsättningen i hjärnan. Balansen mellan olika signalsubstanser, som serotonin och noradrenalin förändras. Det är inte ovanligt att sjukdomen uppträder hos flera olika personer i samma släkt, det vill säga att sjukdomen till viss del har en ärftlig bakgrund. Stora och svåra händelser i livet, årstidsväxlingar, vissa mediciner, missbruk av alkohol eller andra droger kan också påverka ämnesomsättningen. Antidepressiv medicin verkar genom att öka mängden serotonin och/eller noradrenalin i hjärnan.
En del depressioner har ett tydligt årstidsbundet förlopp, det vill säga de uppträder vanligen vid samma årstid - vanligen höst, vinter eller vår. I sådana fall talar man om Seasonal Affective Disorder (SAD) eller vinterdepression. Sjukdomen är mycket vanligare i länder med tydliga årstidsväxlingar och är praktiskt taget okänd söder om Medelhavet. Liten ljusmängd och låg temperatur verkar vara orsaken till SAD och behandlingen är i första hand ljusbehandling.
Hur känner man sig när man är deprimerad? Det är naturligt att känna sig nedstämd i perioder, och gränsen mellan dessa humörsvängningar och egentlig depression är flytande. Vid depression finns ibland en yttre utlösande faktor, men sjukdomen kan också komma fullständigt oförklarligt, både för den drabbade, familjen och vännerna. På så sätt skiljer sig depressionen från sorg och ledsenhet orsakad av yttre händelser. De viktigaste symptomen är: Bristande intresse eller glädje vid vardagliga aktiviteter och nöjen
Nedsatt aptit/viktminskning eller ökad aptit/viktökning (tröstätande)
Nedsatt eller ökad sömn
Rastlöshet, tröghet
Förminskad sexuell lust
Mindre energi, trötthet
Självförringande tankar, självförebråelse, överdriven skuldkänsla
Årstidbunden depression Överätning, trötthet och ökad sömn är också typiskt för den årstidsbundna depression som en del människor drabbas av under höst och vinter. Det finns också ett klart samband mellan denna typ av depression och hetsätningsproblem. En del av de som lider av bulimia nervosa försämras under höst och vinter för att sedan må bättre framåt sommaren nä,r det blir ljusare igen. Den årstidbundna depressionen är en reaktion på det minskade dagsljuset under höst och vinter. Det är framför allt människor som bor långt norrut som drabbas av vinterdepression.
Ju längre norrut en ort är belägen, desto fler i befolkningen får depressiva besvär på vintrarna. Besvären brukar börja på hösten, ofta i oktober-december och fortsätter över vintern. På våren brukar man bli piggare och mer aktiv igen och så småningom helt besvärsfri. En del blir t o m lite uppvarvade och överaktiva under vår och sommar. Ljusbehandling är ett naturligt och effektivt medel vid denna typ av depression. Antidepressiva läkemedel kan också vara till hjälp. Ljusbehandling ges ofta på sjukhus i speciella ljusrum med extremt kraftigt ljus av dagsljuskaraktär. Det finns också ljusbehandlingsskärmar för hemmabruk att köpa.
Föreningen BALANS vänder sig till personer med depression eller mano-depressiv sjukdom och deras närstående. Adress till dem finnes längst ned på sidan.
Depression, allmänt Alla känner sig "deppiga" under vissa perioder av sitt liv, övergående och kortvariga perioder av ledsenhet och nedstämdhet är helt normalt, framför allt under speciellt besvärliga perioder i livet. Men en individ som inte efter en två veckors period tar sig ur detta tillstånd kan ha drabbats av en sjukdom som kallas för depression. Depression är den vanligaste förekommande och mest behandlingsbara av de psykiska sjukdomarna. En av tio män och en av fyra kvinnor kommer att under sin livstid utveckla en behandlingskrävande depression. 80-90 % av de med en depression kan effektivt behandlas och i princip alla som får behandling uppnår en viss grad av positiv effekt. Tyvärr så kommer många inte att förstå sin sjukdom och därigenom kommer de ej heller att söka för behandling, man kommer att tillsammans med sina anhöriga att härleda besvären till den vid depression vanligt förekommande sömnstörningen eller till rådande stress på arbetet eller influensa/förkylning. Dock kan man, om man tittar över tid och känner igen symtomen, se ett mönster på depressiva insjuknanden.
Psykos är ett mentalt ohälsotillstånd som innebär att man tappar kontakten med verkligheten. Allvarliga personlighetsförändringar inträffar och man känner inte igen människan som gått in i psykosen. En psykos kan framkallas av en akut förändring i livssituationen, till exempel då någon närstående dör, en allvarlig olycka inträffar, livssituationen förändras radikalt (exempelvis vid skilsmässa?) eller genom olika demenssjukdomar. Om psykosen blir permanent övergår den i schizofreni. Det är därför viktigt att den som drabbas av en psykos får psykiatrisk behandling
Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom. Ordet schizofreni kommer från det grekiska ordet schizo som betyder klyva och phren som betyder själ. Ordet betyder alltså kluven själ. En schizofren personlighetsstörning innebär kort att personen som lider av den har tappat kontakten mellan sin inre värld och den yttre världen. Drömmar, dagdrömmar och fantasiföreställningar upplevs i varierande grad som en del av verkligheten. Gemensamt för nästan alla som drabbas av schizofreni är att de haft en stark inre fantasivärld redan innan sjukdomen bröt ut. Till symptomen hör ofta kraftiga hallucinationer av olika slag, ofta i form av röster som talar till den sjuke. Schizofreni inleds ofta med en psykos, som gradvis förvärras tills tillståndet blir permanent. Psykosen har då övergått i schizofreni. Ett sätt för många schizofrena att hantera sin brist på kontakt med verkligheten är att söka en rationell förklaring, till de vanligaste hör exempelvis paranoia, då orsaken till tillståndet placeras i någon yttre kraft som försöker kontrollera och styra den schizofrene. Den sjuke kan också tolka distansen genom att börja anse sig speciellt utvald, och tar då ibland på sig rollen som en historisk person, exempelvis Napoleon, Jesus eller Abraham. En schizotypal personlighetsstörning är en schizofreni som gått mycket långt. Den sjuke har då inte längre någon kontakt med denna värld och lever helt i sin egen fantasivärld
De viktigaste symptomen vid mani är: Uppstämdhet, aggression eller irritabilitet Ökad energi och förhöjd aktivitetsnivå Förhöjd självkänsla Man pratar mer. Stämman är kraftigare än vanligt och talet är snabbt Nedsatt sömnbehov Ohämmat och okritiskt beteende, impulsivitet
Den drabbar både barn och vuxna. Diagnosen ställs när en individ har återkommande tvångstankar och/eller tvångshandlingar. Tvångstankar är återkommande och ihållande tankar som ger upphov till ångest och obehag, och den drabbade försöker därför ignorera eller undertrycka dessa. Tankarna upplevs ofta som helt ofrivilliga. Tvångshandlingar är upprepade konkreta eller mentala handlingar som syftar till att minska obehag eller förhindra katastrofer. Vanliga teman i tvångstankar är smuts, sjukdom, katastrofer, olyckor eller att skada någon. Tvångshandlingar kan vara att man tvättar sig, kontrollerar, mumlar en ramsa, samlar på saker, kör sakta osv. Några konkreta exempel på typiska tvångshandlingar:
Alkoholproblematikers riksorganisation / ALRO Anorexi/Bulimi-kontakt / ABK Balans, Föreningen Föräldraföreningen mot Narkotika - Riks / FMN Intresseförbundet för schizofreni / Riks-IFS Paniksyndromsällskapet -Riksförbundet / PS! -RIKS Riksförbundet anorexi och bulimi Riksförbundet av Intresseföreningar för schizofreni / Riks-IFS Riksförbundet För Hjälp åt narkotika- och Läkemedelsberoende / RFHL Riksförbundet för Social och Mental Hälsa / RSMH Riksförbundet för AD/HD, DAMP och närliggande funktionshinder Riksförbundet mot alkohol- och narkotikamissbruk / RFMA Riksföreningen Ananke / ANANKE
Schizofreniförbundet, Hantverkargatan 3G, 11221 Stockholm. Tlf: 08 - 545 55 987, Fax: 08 - 545 55 981
Ångestsyndromsällskapet -Riksförbundet Fridhemsgatan 27 11240 Stockholm Tlf: 08-650 70 79
Riksförbundet anorexi och bulimi Götabergsgatan 20 42234 Göteborg Tlf: 031-13 39 53 Fax: 031-18 00 90
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa / RSMH Box 15094 10465 Stockholm Tlf: 08-772 33 60 Fax: 08-772 33 61
Föreningen Balans Vårdvägen 3 112 35 STOCKHOLM Telefon & fax 08 - 618 13 33 E-post info@foreningenbalans.nu Internetadress: http://www.foreningenbalans.nu
I Sverige begår cirka 1700 människor självmord varje år. Mellan 1980 och 1996 minskade självmordsfrekvensen med en tredjedel och är idag 33 (män) respektive 14 (kvinnor) per 100 000 invånare och år. Drygt 30 procent av alla dödsfall i åldrarna 15-34 år utgörs av självmord. I en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet, vars sista del kommer att publiceras under 1999, visar psykiatern Leena Maria Johansson att invandrare har en 30-60 procent högre självmordsrisk än svenskar. Speciellt utsatta grupper är invandrare från Finland, Ungern, Polen och Ryssland. Självmordstalen är för flera grupper högre i Sverige än i födelselandet. Förutom nationalitet är civilstånd (ensamstående), kön (män), bostadsort (storstäder) och psykisk sjukdom viktiga riskfaktorer för självmord.